Är det för tätt inpå vakna är det motigt men kan man ta sig ut på morgonen
finns ingen bättre start på dagen. Det behöver inte vara långt och det behöver
inte vara hårt. Men att få svettas ur och syresätta både kropp och huvud är
utan konkurrens en lysande start på dagen. Jag gör det förhållandevis ofta men
inte jämt. Mer och mer börjar jag fundera på att verkligen få in det som en
rutin. Inte för att få in ett träningspass utan för att ge mig själv bästa
möjlighet till en bra dag.
Jag vet inte hur många gånger ett tungt huvud eller en tung kropp har fått
vakna på det här sättet och lika övertygad om dess positiva effekter lika
tydligt är det motsatta. När det tunga huvudet får fortsätta sin golgatafärd
dagen igenom och kommer ur den först efter att huvudet har syresatts
ordentligt. För det måste vara utomhusflås. Det duger inte med exempelvis ett
styrkepass inomhus.
En annan positiv effekt är att skjortvalet blir enklare. Det blir inte så
viktigt att välja en svettvänlig färg. Jag vet inte om min kropp är unik vad
gäller detta men det är en betydlig skillnad på dagens fortsatta svettningar
beroende på om det där morgonpasset blir av eller inte.
Dessa mornar är det inte ovanligt att jag stöter på elever på väg till
skolan, i princip alla med gamnacke. Jag är djupt irriterad på människor som
under transport måste blicka ner i skärmen. Om det sedan är i bilen, på cykeln
eller till fots spelar ingen roll. Vad håller vi på med? Och nu har missbruket
gått så långt så att vi till och med motiverar beteendet. "Pokemon Go är
minsann jättebra eftersom det får ut barnen". Så istället för att stävja
missbruket av skärmar förstärker vi det med usla och skeva argument. För det är
ju onekligen så att det går att motivera och argumentera för precis vad som
helst. Även om det till en viss del kan låta vettigt behöver det rimligtvis
inte vara det. Det beror mycket på vad utgångsläget är. Är det så att man
annars inte får ut sina barn annars borde man ge sig själv örfil efter örfil
till man har vaknat.
Vad är det vi skapar här egentligen? Hur kommer vår mentala framtid se ut
när vårt medvetande aldrig längre är här och nu. Jag är till exempel övertygad
om att vår natur har direkt läkande effekter. Vad händer om vi inte längre
upplever den? Jag tänker delvis på Skatås i helgen. Jag såg en hel del barn.
Alla med gamnacke.
Att få ut barnen..... Då måste det vara ok att de börjar röka? Då kommer de
ju ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar