måndag 5 december 2022

10 "skadefria" år

Jag började registrera min löpning januari 2012. Sedan dess har jag sprungit drygt 28 000 km. De första två åren registrerade jag sporadiskt de gånger jag lånade min frus telefon men därefter har jag registrerat kontinuerligt. De första två åren sprang jag helt säkert mer än de 1000 km som är registrerade men jag har ingen aning om hur mycket mer. Troligtvis inte mer per år än vad jag fick ihop 2014 i alla fall.

2014 - 1500 km 

2015 - 2635 km

2016 - 2944 km

2017 - 3151 km

2018 - 3898 km

2019 - 2911 km

2020 - 3358 km

2021 - 4096 km

2022 - 2900 km hittills.

Det jag är extra stolt och nöjd över är att jag trots att jag har sprungit förhållandevis mycket ändå lyckats hålla mig skadefri från löprelaterade skador. Och det är inte så dåligt med tanke på att de flesta som springer regelbundet brukar ha minst en löprelaterad skada per år. 

Visst har jag haft krämpor, känningar och småbekymmer i bland annat hälsenor, vader och ett knä men inget av det har tvingat mig till löpvila. Enda löpvilan jag har haft var när jag fick en spricka i en tå efter en löpning i skogen med mina fivefinger. Löprelaterat!? Njae. Jag tänker att den skadan var en yttre påverkan som jag inte hade någon skuld i. Det jag tänker med löprelaterade skador är att kroppen säger ifrån på ett eller annat sätt såsom bristningar, löparknä och allt vad det nu kan vara som "provoceras" fram och orsakas av löpningen. 

Det finns ett antal orsaker till att jag har lyckats hålla mig skadefri och jag redogör för dem nedan utan inbördes ordning.

Bildning och utbildning

Jag har läst och lyssnat jättemycket. Allt från tidskrifter till böcker. Allt från klubbkamrater till poddar med olika experter på löpning. Jag har dessutom gått utbildningar och tagit till mig av mängder med olika perspektiv. Hur bör träningsupplägget vara? Löptekniken?

Huvudet har lyssnat på kroppen och inte tvärtom

"Spring så att du kan springa imorgon" (Rune Larsson) har varit min utgångspunkt. Jag har varit väldigt lyhörd inför vad kroppen säger och i princip aldrig tvingat den till saker om den signalerat något oroväckande. Jag har aldrig följt något träningsprogram som i detalj sagt åt mig vad jag ska göra. Jag har haft en översiktlig plan men alltid lyssnat in och bestämt i samspråk med kroppen och många gånger ändrat ifrån den ursprungliga planen.

Underlag

Mycket skog, en del grusväg och sällan asfalt. Underlaget har stor betydelse för hur vårt löpsteg blir. Enformigt och alltid samma som på hård asfalt och därmed slitsamt eller varierande och mjukare som i skogen?

Skor

Flera olika skor med olika egenskaper på både drop och dämpning ger återigen en variation som varit viktig.

Långt istället för snabbt

Fart sliter. Lite tråkigt att det är så men inte mindre sant för det. Jag har satsat på längd och även om det givetvis kan slita så är det betydligt snällare en fart. 

Alternativ träning

Jag har under de här åren sprungit mycket men jag har också lagt mycket tid på annan träning också. Exempelvis cykling, SUP, rollerblades, styrketräning, simning, längd- och rullskidåkning. Jag har aldrig bara sprungit och vissa år har jag valt att springa mindre än andra år för att variera mig både för kroppens och huvudets skull. 

Långsam ökning

Jag har inte haft bråttom vare sig när jag har sprungit eller i ökningen av antalet kilometer. Många har alldeles för bråttom med att öka dosen och löpmängden. Man kan inte gå från 5 km till 10 km eller från halvmaran till ultran på för kort tid. Ska man klara sig utan skador måste man ha tålamod och låta utvecklingen ta tid.

En gedigen träningsbakgrund

Att jag i princip är född och uppfostrad i ÖIS tror jag inte är obetydligt. Bra tränare och en träningsbakgrund i många år som på slutet dessutom var på elitnivå. Givetvis lärde jag mig mycket och fick kanske framförallt lära mig om att det inte går att göra saker med lillfingret om man vill nå någonstans. När jag sedan varvade ner och slutligen lade ner fotbollen helt tog det inte speciellt lång tid innan jag började springa. Jag gick ner mig fysiskt en period när jag tränade minimalt men det varade inte i flera år vilket jag är säker på har haft betydelse. 

Återhämtning och allmän hälsa

Kallbad, foamroller och massage. Noga med mat, sömn och stress. Kroppen behöver återhämtning och kroppen behöver förutsättningar för att klara av den belastning den blir utsatt för. Inflammationer i kroppen påverkas enormt mycket av hur bra vi sover, äter och stressar. 

Och så lite tur på det!?

Absolut. Samtidigt tror jag att tur är något man förtjänar....

fredag 2 december 2022

Depphjärnan av Anders Hansen

Depphjärnan : varför mår vi så dåligt när vi har det så bra? (storpocket)

Ännu en bok av Anders Hansen och det är lätt att känna igen sig från de tidigare böckerna. Utgångspunkten är evolutionen och Hansen förklarar på ett väldigt pedagogiskt sätt hur det kommer sig att de funktioner som har fått oss att överleva i 100 000-tals år numera är till nackdel för oss. Varför vi känner som vi gör och varför vi reagerar som vi gör på exempelvis stress och ensamhet. Att vår hjärna i grund och botten är till för att få oss att överleva och inte för att få oss att må bra. Vikten av fysisk aktivitet samt vikten att förhålla sig till det faktum att vi inte är skapta för att leva i den miljö vi lever i idag. Att det krävs att vi gör aktiva val för att må bra och att det knappast kommer gratis eftersom vi är gjorda för att spara energi och därmed lätt hamnar i lättjans fälla. 

Boken är mycket bra och intressant även om en del upprepas från hans tidigare böcker. För min de gör det ingenting med upprepningen eftersom jag ser det som en påminnelse som är bra att få. Hansen relaterar till forskning men egentligen tycker jag inte att det behövs när resonemanget utifrån evolutionen är så fullständigt logiskt. Det är både rimligt och lätt att begripa hur vi fungerar. Det som inte är lätt är att leva på ett sätt som får oss att må bra. Det syns med all tänkbar tydlighet när man ser sig omkring både vad gäller fysisk som mental hälsa. De går, som Hansen påpekar, hand i hand och kräver många aktiva och obekväma beslut från oss. Beslut som få verkar vara beredda att göra. Men först måste vi ha kunskapen om det och där är den här boken ett bra steg.