Kallbad, löpning tidig morgon i rusk och mörker. Avhållsamheten mot socker och annat gott eller bekvämt. Eller varför inte för den del storstädningen eller det där jobbiga samtalet.
Varje dag stöter vi på motstånd. Ett inre motstånd mot att göra saker som en del av oss själva helt enkelt inte vill. Det är en ständig inre kamp som är så lätt att ge vika för men som ger så väldigt mycket tillbaka alla de gångerna vi går segrande ur striden.
För självklart känns det många gånger motigt att göra de rätta valen. Klart som sjutton att jag inte alltid är sugen på att ge mig ut och springa tidig morgon när kroppen ännu knappt vaknat och vädret är från helvetet. Lika självklart som att en del av mig verkligen inte vill ta av alla kläderna i regn och kall vind för att doppa mig i det kalla vattnet.
Men jag gör det ändå och jag gör det kanske allra mest för att vinna den där segern mot mig själv. Grunden är naturligtvis att jag vet att det är bra för mig men hjärnan är lurig eftersom den alltid, alltid öppnar dörren till den bekväma och enkla vägen.
Och ju fler segrar jag får desto starkare blir jag. Mentalt.
Idag kan vi i princip rationalisera bort mängder med motstånd och det är inte bra. Självklart vill vi ha så lite motstånd som möjligt och det blir bedrägligt eftersom vi så ofta kan välja bort motståndet. Men det gör oss också skära och oberedda på alla de där motstånden vi inte kan smita ifrån. Hur ska vi hantera och klara av dem?
Det är som med allt annat. Det vi tränar på blir vi bra på. Och idag måste vi leta upp motstånd för att stärka oss mentalt. Leta upp det - kämpa och segra. För varje liten seger gör oss starkare och ger oss tillfredsställelsen i att få vara nöjda med oss själva. Det bygger både självförtroende och självkänsla.
Jag lär mig att jag är en vinnare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar