lördag 16 oktober 2021

Kondition, hälsa och Covid

Jag blev tipsad om att lyssna på det här avsnittet av Konditionspodden och blev inte besviken. Dels för att avsnittet som sådant var bra men framförallt eftersom Oscar Olsson hade bemödat sig med att få fram en hel del siffror och fakta från bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Vårdguiden som hade med kondition, hälsa och Covid att göra. Eftersom jag går igång på siffror kände jag mig tvungen att få ner dem här på bloggen. Tacksamt när någon annan gör grovjobbet....

Rekommenderar dig i första hand att lyssna på avsnittet men här kommer ändå en liten redogörelse:

Vi har mängder med livsstilsrelaterade sjukdomar där konditionsträning bevisligen hjälper. Genom att ha en bra kondition minskar risken avsevärt för exempelvis diabetes 2, hjärt- och kärlsjukdomar, högt blodtryck, övervikt, bröst- och tjocktarmscancer.

Dagens inaktivitet och felaktiga kost ökar dessa sjukdomar på ett lavinartat sätt vilket knappast är något nytt men som tydliggörs nedan. 

Ett bra sätt att mäta konditionen är genom att mäta syreupptagningsförmågan. Ju bättre kondition desto bättre syreupptagningsförmåga. Den mäts i antal milliliter syre/kg kroppsvikt och man har satt upp olika gränsvärden för att tydliggöra vad som är bra och dåligt.

Exempelvis hade monstret Gunde Svan ett värde på 90 och elitlöpare ligger generellt på omkring 75. 

23-27 ml/kg kroppsvikt. Kraftigt ökad hälsorisk. Din svaga kondition kräver en snar insats från din sida för att inte längre vara ett allvarligt hot mot din hälsa och överlevnad. Risk för att dö före 65 års ålder är fördubblad.

28-34 ml/kg kroppsvikt. Med stor säkerhet ökar din risk för att utveckla eller förvärra en diabetessjukdom, metabolt syndrom, tjocktarmscancer. Sök hjälp omgående.

35 ml/kg kroppsvikt. Troligtvis ingen ökad risk för ohälsa kopplat till din kondition. Minivärdet för alla. Du kan troligtvis springa 2 km på knappt 12 min, eller 10 km på 1h 8 min.

42 ml/kg kroppsvikt. Lägsta krav inom försvarsmakten. Du kan springa 2 km på 10 min och 10 km på 1h.

45 ml/kg kroppsvikt. Lägsta krav för polis och kustbevakningen. Du kan springa 10 km på 56 min.

Hur ser då detta ut i Sverige idag? I en undersökning 2019 hade hälften av 400 000 personer så dålig kondition att sjukdomsrisken var kraftigt ökad. Alltså under 35. Samma studie visar även på en kraftig nedgång av konditionen mellan 1995 och 2017. 1995 låg 27% under 35 i värde och 2017 46%.

Vad är kostnaderna för denna enorma ohälsa i liv, sjukdom och sjukvårdskostnader? Enligt Peter Martin (läkare, funktionsmedicin) går över 70% av sjukvårdkostnaderna till livsstilsrelaterade sjukdomar. Över 70 %! 

Och för detta finns ingen nationell strategi men med Covid slogs det på stora trumman både vad gällde pengar och restriktioner. Och apropå Covid. Vilka är i riskgrupp?

- Gamla.

- De med cancer.

- De med hjärt- och kärlsjukdom (vilket för övrigt är den största orsaken till sjukdom och död i                världen)

- De med högt blodtryck.

- De med diabetes, som är ett förstadie till hjärt- och kärlsjukdom.

- De med fetma, vilket även det är ett förstadie till hjärt- och kärlsjukdom.

- De med nedsatt njurfunktion.

- De med nedsatt lungkapacitet. Rökare, Kol.

Hm... Kondition, livsstilssjukdomar, Covid......

Om vi tar diabetes som ett exempel så klassar WHO sjukdomen som en epidemi och riskfaktorerna är bland annat övervikt, fysisk inaktivitet och insulinresistens. 90% av de som har diabetes har typ 2. Och den ökar kraftigt där levnadsstandarden stiger. 4 miljoner människor dör varje år av diabetes. 

Som en jämförelse har 3,4 miljoner hittills dött med Covid. OBS! Alltså inte av Covid utan med. Flertalet av de som dött var så risiga att de hade dött inom kort ändå.

Idag har ca 425 miljoner i världen diabetes. Det är den snabbast växande folksjukdomen och prognosen är att vi 2045 kommer att ha ca 700 miljoner med diabetes. 1985 hade vi endast 30 miljoner diabetiker i världen.

Jag tycker perspektiven här är oerhört viktiga. Vad är farligt och för vem? Hur hanterar vi faror och hur mycket resurser läggs på vad?

Jag tycker också att det personliga ansvaret måste diskuteras. Vad har jag för ansvar för vad jag eventuellt råkar ut för? Som Oscar säger i podden. Om du kör alldeles för fort med din bil och råkar ut för en olycka är vi nog alla överens om att du har en egen skuld till det inträffade. Men resonemanget följer inte samma mönster när vi äter och sitter oss sjuka. Cancer, diabetes, högt blodtryck med mera....., vilken otur!?






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar