De låga förväntningarnas rasism i skolan 2.0

Hm, en klocka. Med tre! visare. Olika långa...

Jag jobbar på en högstadieskola. Årskurs 6-9. Eleverna har ett schema. På schemat står det tider. Exempelvis tider på när en lektion börjar och slutar. Schemat finns digitalt och på papper. 

Förutsättningarna ovan är inte tillräckliga när eleverna har lektion för att besvara den stora frågan: 

När slutar lektionen? 

Den frågan måste ha ett klart, tydligt och snabbt svar. Eftersom eleverna inte har tillgång till sin mobiltelefon (men arbetsredskapet datorn har de...) under lektionen uppstår ett gigantiskt problem eftersom papper...., är en forntida artefakt de inte kan befatta sig med. 

Hur i hela värden ska de veta när lektionen slutar?

Hm....

I flertalet möten och konferenser har vi stött och blött. Hur löser vi detta gigantiska problem? Våra stackars elever behöver verkligen hjälp med det här. Att eleverna kollar sina telefoner innan lektionen börjar är ett alldeles för högt krav. De skulle exempelvis vara tvungna att sluta spela sina spel några sekunder tidigare. Fullständigt otänkbart. Inte heller kan de släpa på en tung lapp i fickan och naturligtvis inte heller kolla dörren in till salen där salschemat är uppsatt. 

Hm...

Den måna, ömmande och vårdande vuxenvärlden i skolan som så gärna vill hjälpa till har naturligtvis en lösning. Steg 1 i att lösa detta ofantliga problem har varit att vi har blivit ålagda att skriva upp när lektionen slutar på tavlan. Eftersom vi alla har en klocka på väggen i klassrummet är problemet löst?

Nej...., inte riktigt. För mig har det varit något oklart i vad det är som har fallerat men lösning 1 har tydligen inte fungerat på ett tillfredsställande sätt. 

Därför har vi naturligtvis tagit detta ett steg vidare. Steg 2: En klocka - en form av nedräknare har köpts in.

Jag undrar vad steg 3 kommer att bli när inte heller steg 2 fungerar....?

Det här är bara ett exempel på hur vi i skolan nedvärderar, förminskar och rent av kränker eleverna. Kravbilden blir pinsamt låg och eftersom de stackars eleverna är människor anpassar de sig.  

Jag för min del är helt paff av flera orsaker.

1. Hur har vi hamnat här? Hur kan ribban ha sjunkit så lågt?

2. Den stora majoriteten av mina kollegor sätter med glädje upp den här nya klockan i klassrummet. Hur sjutton är det möjligt att jobba som lärare på en högstadieskola!!!, och tycka att det här är en bra idé?

3. Jag har ingen aning om vad den här klockan kostar men det spelar ingen roll. Hur i hela härligheten kan det vara ok att lägga skattepengar på den här typen av "hjälpmedel".

Jag för min del börjar bli orolig för min anställning. Givetvis har jag aldrig skrivit upp på tavlan när lektionen slutar och den där nya klockan tar jag inte i med tvång. Hur stor är risken att få sparken? Jag tar ju uppenbarligen inte mitt uppdrag på allvar.