Samhället tycker inte att det är ok ifall du röker. Det visas med all önskvärd tydlighet via momsen och de senaste årens olika förbud. Det går inte an att röka var som helst och om du ändå gör det visar paketet med all sköns tydlighet att det du gör inte är....., bra.
Samhället tycker inte heller att det är ok att dricka alkohol hur som helst. Även där har vi en moms och så givetvis den där speciella affären med monopol. Du får inte dricka var som helst eller hur som helst och definitivt inte hur mycket som helst. Du kan bli bötfälld, få körkortet indraget och till och med fängelse. Få personer har så låg status som alkoholisten.
Droger av olika slag råder det inte heller någon tvekan om vad samhället tycker om. Förbud.
Både på det individuella och det kollektiva planet är pekpinnen mer än tydlig. Dessa tre är eller kan vara en fara både för samhället och individen och därför måste det vara ytterst tydligt vad samhället tycker.
Som rökare, "drickare" och droganvändare kommer du inte undan utpekandet och stigmatiserandet det eventuellt skulle innebära om du inte följer normen och pekpinnen.
Men när vi kommer till metabola sjukdomar.... Hur tydlig är den samhälleliga pekpinnen då?
Det finns inget som drabbar lika kraftigt vare sig på samhälls- eller individnivå och ändå pekas det knappt alls.
Varför?
Är det mer utpekande och stigmatiserande än exemplen ovan för att problematiken i många fall syns? Har det att göra med hur många av väljarna som faktiskt är drabbade? Normen. Att det går att medicinera?
Vårdens brister och köer var ett hett ämne redan innan Covid. Det förebyggande är det ingen som pratar om, istället är lösningarna hela tiden reaktiva. Fler läkare och annan vårdpersonal, fler IVA- och sjukvårdsplatser och givetvis vaccination.
När väl Covid kom och det med all önskvärd tydlighet framgick vilka som var riskgrupp var åtgärderna, pådrivna av rädsla och panik, återigen reaktiva. Pådrivet för att sjukdomspolitiken har varit usel i så många år med i princip noll förebyggande åtgärder? Knappt ett ord har yttrats om att vi som befolkning kanske borde lägga "vikt" vid att inte hamna i riskgrupp.
Jag gillar logik och jag vill förstå men det här är inte bara märkligt. Det är fullständigt obegripligt. Eller inte. Politik.... Ekonomi....
Huruvida vi ska ha en massa pekpinnar eller inte låter jag vara osagt däremot är skevheten i pekandet extremt märkligt och intressant eftersom kunskapen finns om vad som är bra och dåligt. Det är verkligen ingen hemlighet att metabola sjukdomar är ett mycket stort samhälls- och individproblem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar