Årets ljuvligaste löpning förekoms naturligtvis av den totala motsatsen.
Grabben på fotbollscup i Helsingborg. Cup betyder tidiga matcher. Både lördagen och söndagen med start 0850 och om man då bor 30 min från planen och dessutom ska hinna med både kaffe, morgontoalett och löpning blir det problematiskt. Nej, inte utmanande. Ett stort jävla problem.
Man kanske inte måste springa varje morgon? Korrekt men i mitt fall är det nödvändigt av flera anledningar. Det handlar primärt inte om att få ett träningspass utan om att få en bra start på dagen genom att ventilera både kropp och huvud. Svettas ut så att det inte rinner resten av dagen, blåsa ur stelhet i muskler och ge huvudet en chans att mentalt förbereda sig på det som komma skall.
Därför finns ingen prestige i längd eller fart. Jag ställer inte heller klockan orimligt tidigt eftersom jag här och nu inte befinner mig i "asketmode". Faktum är att jag inte ställer den alls eftersom att jag vet att jag vaknar av mig själv omkring klockan sex.
Det blev två löpningar dessa dagar av det tyngre slaget. Först och främst hade vi ingen AC på rummet vilket innebar ett helvetiskt varmt rum och dålig sömn. Därefter kort om tid att vakna. Normalt ger jag mig själv en timma innan jag beger mig ut men här blev det kanske 15 minuter. Inget kaffe. Vet inte hur mycket det påverkar men eftersom det normala är kaffe innan löpning förutsätter jag att det inte är obetydligt. Slutligen stadsmiljö och asfalt.
Jag hann inte med mer än omkring 30 minuter löpning och tur val väl det eftersom hela kroppen var blytung och verkligen inte ville.
När vi kom hem på söndagen somnade jag strax efter åtta och sov som ett barn. Morgonen därpå de vanliga rutinerna och så iväg. Luften, en försmak av underbart friska höstmornar, benen löjligt pigga och andningen gick som en klocka. Trots att löpningen var ganska backig susade jag fram på det härligaste sätt. Kände mig både lätt och urstark.
Tänk om det hade varit en tävlingsdag.... Oj, oj, oj.
De två tunga löpningarna var verkligen tunga men också snälla i och med att de var korta och gick långsamt. En mycket god natts sömn, kaffe och den vanliga startsträckan/rutinen gav en formtopp deluxe. En underbar känsla som hade sin grund i det tunga.
Vi ska varken ha balans eller mellanmjök i våra liv. Vi ska ha och behöver ha ytterligheter och även om jag vet detta blir jag alltid lika glad när jag i praktiken får uppleva det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar