Segern över cyklingen

 Jag tycker verkligen inte om att cykla men på grund av vardagspusslet, en ömmande häl och frånvaron av snö, is och minusgrader den här hösten har det blivit mycket transportcykling till och från jobbet. 

Och jag som verkligen inte tycker om att cykla. Motståndet är stort:

- Höstmörkret.

- Vind och regn.

- Kalla fötter och fingrar.

- Idioter i trafiken, framförallt ifrån terroristorganisationen Västtrafik.

- Rödljus.

- Barn, barnvagnar, hundar med koppel och allmänt irrationella skärmtittare.

- Folk med luva och hörlurar.

- Dålig cykel. Allt ifrån växlar, bromsar och sittposition till tyngd, punktering, söndriga kedjor....

- Gupp, trottoarkanter mm.

- Cykelrengöring.

- Religiösa fanatiker utan vare sig reflexer eller belysning.

Det finns med all säkerhet fler saker men det finns ingen större anledning att fokusera mer på det förutom en sista sak. Som om inte motståndet vore nog jobbar min hustru på samma skola. 

Hon åker bil... 

Det skulle vara så lätt för mig att låta bli. Att låta allt negativt ta över och välja en bekvämare väg. Men jag fungerar inte riktigt så. Jag vet att jag kan styra om och tänka om och därför har jag gjort precis det. Istället för att låta allt det mörka ta över har jag fokuserat på att hitta bra saker med cykelpendlandet. All koncentration mot det bra och ett försök till total förträngning av det mörka. De bra sakerna är inte många men genom att fokusera på dem har jag till min glädje lyckats tänka bort min aversion gentemot cyklingen.

Rörelse/träning motiverar mig alltid.

Frisk luft är jag i det närmaste beroende av likt vilken narkoman som helst. Det är få saker jag njuter lika mycket av som att få andas in frisk luft på morgonen eller efter en dags jobb inomhus.

Poddlyssnandet.

Den varma duschen.

Vi behöver inte vara våra tankar samtidigt som det ändå är så. Det viktiga är att de går att styra. Det negativa får precis så mycket utrymme som vi tillåter. Likaså gäller naturligtvis de positiva tankarna. Det kräver lite jobb men när man klarar av det är belöningen stor. 

Lov och semester i ett par veckor. Minimalt med cykling. Sen upp på hojen igen. Om vi inte välsignas med lite snö och is förstås :)