tisdag 6 augusti 2019

Inför Kalmar Ironman

Mindre än två veckor kvar till Kalmar.


Mina förberedelser har gått ungefär som jag hade tänkt mig. Planen var naturligtvis att framförallt cykla, simma och springa. Men jag har varit väldigt selektiv och låtit lust, timing och väder styra en hel del.

Det innebär att jag har velat komma förberedd men jag har inte lagt mitt liv på att maximera den förberedelsen. Jag hade definitivt kunnat lägga mer tid på både simningen och cyklingen men jag tycker inte att de två grenarna är speciellt roliga och därför har jag ibland helt enkelt låtit bli att göra dem.

Ett beslut jag har känt mig trygg med mycket tack vare mina tidigare erfarenheter. Jag är säker på att jag inte hade vågat resonera på samma sätt om jag inte hade haft exempelvis mina två 100 miles tävlingar, Ultravasan och Vätternrundan bakom mig.

De har gett mig en trygghet, ett självförtroende och ett lugn som jag har vågat luta mig mot. Jag vet hur man jobbar länge med trötta ben. Jag vet hur min kropp och huvud beter sig vid långvarig fysisk ansträngning.

En Ironman varar trots allt inte så länge :) och är ju uppdelade på tre olika moment. Det löser sig...

Därför har det blivit en hel del annat såsom rollerblades.

Några grundprinciper har varit:
- Träna varje dag
- Var elak men inte dum mot framsida lår.
- Få till ett antal brickpass (löpning direkt efter en längre cykeltur)
- Cykla oftare istället för färre gånger och längre. Av tids- och rumpskavsskäl då jag vägrar ha cykelbyxor.
- Löpa mer på asfalt än annars.
- Luststyrt som jag skrivit ovan.
- Noll energi och minimalt med vätska under träning.

Träningsplaneringen tvingades ta hänsyn till vår semesterresa till Slovenien. Den skulle innebära tre veckor utan cykel (så skööönt). Det innebar egentligen två saker. Att jag försökte cykla lite mer före resan och att det i Slovenien blev underbar löpning med många höjdmeter. Hade alla möjligheter att simma mer men iddes inte.

Väl hemma igen tvingades jag att hoppa på cykeln igen.


Och vad gäller cyklingen och asfaltlöpningen har jag fått mycket god hjälp av underbare Calle Olsen. Han har ställt upp som sällskap oavsett vad jag har haft för förslag. Så gott med sällskap och ett bra sätt att få gjort saker som annars hade blivit mentalt bra mycket tuffare.

Totalt har jag i år till dags dato:
Simmat ca 65 km.
Sprungit drygt 1500 km
Cyklat drygt 2700 km

För några dagar sedan gick jag på en brutal massage som i sig var intressant jämfört med tidigare omgångar. Den varierade träningen gjorde att vader och baksida lår inte for så illa av massagen medan framsida lår och sätet som vanligt gjorde fruktansvärt ont. Tidigare har hela kroppen lidit på massagebänken. Kände inför massagen att framsida lår var "trasiga" och foamrollade två gånger i förväg för att förhoppningsvis minska på smärtan under massagen. Jag tror att det gjorde skillnad och känner att jag verkligen måste få till en rutin med den där rollern. Använder den för sällan...

Nu är det mindre än två veckor kvar. En minskning på träningsmängden, en del stretching och takomläggning hemma hos mor och far är planen.

Måste även få tummen ur med att läsa igenom vad det är som gäller inför tävlingen och lägga upp en plan för själva genomförandet samt sätta upp mina tre målsättningar inför loppet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar