Längtan efter morgondagen

Vad har varit bra idag? Vad ser jag fram emot imorgon?

Dessa två frågeställningar är något jag alltid försöker ha i huvudet. Överhuvudtaget har jag i hela mitt liv varit duktig på att fokusera på det som är och har varit bra.

Vår inre röst är den vi hör mest och därför är det oerhört viktigt att den är positiv. Konsten att vara positiv tror jag är att glädjas åt de där små sakerna i vardagen. Att glädjas åt en kommande semesterresa eller något annat stort är relativt självklart men de där stora händelserna inträffar ju inte så ofta. Därför måste fokus ligga på det enkla och vardagliga.

Jag har så många vardagsrutiner jag är nöjd med och som jag verkligen gläds åt. Ibland känner jag att det blir lite komiskt när jag på kvällen känner en längtan och glädje inför vissa av de rent av banala saker som morgondagen för med sig.

Saker jag kan se fram emot:
- Morgonmeditationen
- Morgonkaffet
- Matlagning
- Måltider
- Träning
- Mötet med vissa personer.
- Vädret
- Läsning
- Att skriva
- Lektioner
- Att titta på mina pojkars aktiviteter.
- Min lediga tisdag.
- Städa och pilla hemma ifred.
- Sällskapsspel
- Lyssna på podd.

Listan kan med all säkerhet göras längre men kärnan är ändå densamma. Gläds åt det enkla och vardagliga. Uppskatta dem och du får mängder med saker att vara glad över. Varje dag.

Jorden runt på 1000 dagar av Fredrika Ek

Jag verkligen älskar den här typen av böcker. 

Äventyret. Prestationen. Rädslan och fördomarna. Modet. All värme, gästfrihet och kärlek.

Fredrika Ek berättar i den här boken om sitt äventyr när hon cyklar jorden runt. Om allt hon får uppleva och de situationer och människor hon stöter på. 

Jag blir djupt fascinera och imponerad och lockas till egna äventyr om än i mycket blygsammare skala. Förutom det ovan nämnda är jag nyfiken på vad det gör med en själv att tillbringa så mycket tid ensam. Vad gör det med det egna sinnet? Hur påverkar det mig som person?

Boken med dess härliga bilder måste läsas och är på alla sätt fantastiskt bra men jag saknar en sak. Jag vill ha mer detaljer om det praktiska i äventyret. Hur gjorde hon med packning och mat? Exakt vad hade hon med sig? Vad var hon tvungen att byta ut? Hur löste hon blöt packning mm?

Ett annorlunda experiment

Omsorgsfull nattlig frisering i 8 timmar

Jag har alltid gått mina egna vägar och därmed känt mig annorlunda än andra. Jag har agerat efter egen övertygelse.

Oftast har det varit saker som inte direkt synts men som har framkommit vid umgänge. Ingen alkohol, ingen kaffe och så vidare.

Mitt barfotande de senaste åren har därför stuckit ut på ett helt annat sätt. Det går ingen obemärkt förbi och jag har fått mängder med kommentarer och frågor från både bekanta och obekanta. Det har varit nyfikenhet men även kritik. Vid ett antal gånger har jag i princip fått försvara mig och jag har fått en hel del att reflektera över.

Det är inte helt ok att sticka ut ifrån normen och det kräver en hel del av den som gör det. Det är inte meningen att vi ska vara annorlunda vilket inte är så svårt att förstå om man ser det med evolutionen i blicken. För länge sedan var ensamhet detsamma som fara. Du var tvungen att tillhöra gruppen eftersom det var den som var styrka och trygghet.

Planerar du att vara annorlunda så krävs en hel del självkänsla och självförtroende.

Eftersom jag är lite nyfiken av mig fick jag för mig att att jag skulle göra ett litet experiment.

Jag är inte speciellt fåfäng men visst finns det en gnutta av den varan också. Jag har ett visst ramverk som jag ändå förhåller mig till. En sådan har alltid varit frisyren. Oavsett hårlängd har jag haft en tanke om acceptabel nivå när jag lämnar hemmet.

Hur skulle det kännas och upplevas om jag valde att tillåta nattens och kuddens hårkreation även under dagen?

Fanns bara ett sätt att ta reda på det. Under två arbetsdagar och två helgdagar lät jag nattens "hårstå" vara kvar. Totalt fyra dagar och jag är riktigt överraskad över hur utfallet blev.

Jag fick inte en enda kommentar. I efterhand kan jag se att det fnittrades en del bland elever. Men det var inget jag tänkte hade med min frisyr att göra just där och då och det hör ihop med att jag helt enkelt under dagarna glömde av hur jag såg ut. Visst kunde jag bli påmind under ett toabesök efter en titt i spegeln men sen var det som att det försvann ur mitt medvetande igen.

Min analys av det här är:
1. Folk är finkänsliga eftersom de helt enkelt trodde att jag omedvetet hade missat min morgontoalett.
2. I vissa avseenden bryr jag mig tydligen inte så mycket om vad folk tycker. Hade mitt utseende varit väldigt viktigt för mig hade jag ju inte glömt av det under dagen och det känns riktigt bra. Jag tänker att min inre trygghet och självkänsla växer sig starkare och starkare.

Hälsobalansen av Rangan Chatterjee

Doktor Chatterjee går i den här boken igenom fyra nycklar till ett bättre liv. Med stöd i vetenskap och genom sina egna erfarenheter som läkare och människa förklarar han hur man bör leva för att må bra. Utgångspunkten är att hitta en balans i livet genom att fokusera på de fyra nycklarna:

- Vila
- Kost
- Rörelse
- Sömn

Han ger mängder med förklaringar och tips om hur man ska göra för att lyckas med de här punkterna fullt ut. Men han menar också att det är viktigare att man genomför några punkter på alla nycklarna än att två av nycklarna är kanonbra medan man inte lyckas genomföra så mycket på de andra två nycklarna alls.

Jag tycker att boken är bra. Framförallt känns det alltid bra när det jag läser stämmer väl överens med allt annat jag lärt mig via andra böcker, intervjuer och egna erfarenheter. Men det känns som att Chatterjee inte riktigt vågar sticka ut hakan riktigt. Som om han skriver en lightvariant som ska passa så många som möjligt. För extremt sväljer ju inte lika många läsare? Sen finns där några få saker jag helt enkelt inte köper. Att till exempel förespråka HIIT-träning (hög intensitet under kort tid i form av maxprestationer) kan väl vara i sin ordning men att då inte nämna den stora skaderisken tycker jag är antingen ansvarslöst eller så har han helt enkelt inte koll. Maxlöpningar eller om det är maxlyft med något skrot har en väldigt bra träningseffekt men det är stor risk att du både tekniskt genomför det på ett felaktigt sätt samt att dina muskler helt enkelt inte"hinner" med. Och detta gäller framförallt den som inte är så vältränad. Tar jag mig själv som ett exempel så är jag oerhört försiktig med alla maxprestationer och lyhörd inför vad kroppen säger om dem och det är förmodligen den största orsaken till att jag egentligen inte har varit skadad under alla de år jag har sprungit och tränat på den nivå som jag gör.

Men som helhet en riktigt bra bok/guide till ett friskare liv.

Självförtroende och annorlunda perspektiv

Våra erfarenheter och vår verklighet bestämmer hur vi ser på världen. Huruvida du tycker något är svårt eller enkelt, kort eller långt, jobbigt eller roligt beror visserligen en del på dagsform och humör men i grunden mer om vad vi har upplevt.

Jag är övertygad om att vi inte kan sola oss igenom livet. Vi måste utsättas för både det ena och det andra för att få perspektiv. En referensram. Ett liv med idel sidenkuddar omkring gör oss svaga både i kropp och sinne. På samma sätt är det med prövningar. Det här blir onekligen en intressekonflikt eftersom ingen av oss vill uppleva sorg, bekymmer eller motgångar. Likväl gör det oss starkare och ger oss perspektiv.

Det finns en tröst i att kunna se tillbaka på vad jag har klarat av. Att veta att det jobbiga går över. Att veta att vi klarar så mycket. Det gör också att vägen framför oss istället för att vara fylld av branta uppförsbackar blir lite guppig.

Jag har inte upplevt så många svårigheter i livet men jag är fast övertygad om att jag genom att inte vara bekväm mot mig själv rustar mig själv. Att trotsa huvudets bekväma längtan, att kämpa lite till. Att i vissa situationer vägra acceptera kroppens längtan att vila.

Att uthärda och klara av gör oss helt enkelt starkare och får oss att se världen med sundare ögon.

Jag har på sistone både läst och lyssnat en del på olika bedrifter. Fysiska utmaningar som tagit mellan kanske fem och tio timmar. I samma veva funderar jag lite på min egna medverkan under Kalmar Ironman i augusti. Det jag slås av är att jag inte längre reagerar nämnvärt på distanser och arbetstid. För några år sedan hade jag sett ett enormt berg framför mig. Idag gör jag inte det och det känns fantastiskt skönt.

Jag vet att jag orkar och kan. Vilken härlig känsla det är men den kommer inte gratis och det gäller att komma ihåg det kanske viktigaste av allt - Ödmjukhet!

Uthållighet, både mental och fysisk, är en färskvara.

Tävling är ett måste

Det är visst numera fult att tävla.

Tävlingen innebär nämligen att en vinner och alla andra förlorar. Lite hetsiga föräldrar och supportrar på det så är helvetet fullbordat.

Därför ska det inte tävlas. Då skyddar vi alla stackars förlorare och inbäddade i fjädrar, skumgummi och evig världsfrånvaro lever de lyckliga i alla sina dar.

Vansinne!

Livet är en tävling oavsett om vi tycker om det eller inte. Oavsett om det är rättvist eller inte.

Tävlingen ger oss mål och ambitioner. Viljan att uträtta något. Ett driv som hjälper att lägga till det där lilla extra för att vinna.

Vinna. Över motståndare eller sig själv. Det handlar i min värld i grund och botten om att bry sig om och engagera sig för att kunna utvecklas som människa.

Jag har med både barn och vuxna att göra i allt ifrån skola till idrott och det jag allt mer ser skrämmer mig. Jag ser fler och fler som inte har något driv. Som varken bryr sig eller engagerar sig för någonting. Det enda som verkar existera är att bli underhållen. En motorlös kaross som inte vill någonting eller som nöjer sig med minsta lilla.

Tävlingen är kärnan i ens egna utveckling och måste finnas. Jag måste lära mig att vinna och jag måste lära mig att förlora. Förlusten är aldrig definitiv. Den är ett fall som vi hastigt reser oss ifrån. En erfarenhet rikare går vi vidare och antar utmaningen igen.

Askims P78-or spöade skiten ur oss i match efter match. Det blev ofta tvåsiffrigt och få gjorda mål framåt. Tävlingen bestod till en början inte i att vinna mot dem utan i att hålla nere förlustsiffrorna. Det var viktigt för oss att förlora med så få siffror som möjligt. Det gjorde att vi kämpade och slet trots att vi visste att vi skulle förlora.
Det tog några år men tillslut vann vi mot dem. Det blev 3-2 till oss på deras hemmaplan och jag kan fortfarande minnas känslan. En seger och en känsla som jag är säker på att vi aldrig hade upplevt om vi inte hade haft drivkraften som tävlingen och viljan gav oss.

Vi kan inte och ska inte tävla i allt. Det är en ständig avvägning som måste göras. Målsättningen måste vara rimlig. Men det går inte att komma ifrån att tävlingen är en drivkraft som vi inte kan och får vara utan. Varje liten seger ger en belöning. Självförtroende och självkänsla. Glädje över att ha lyckats och att vilja klättra vidare på den personliga utvecklingsstegen oavsett om det handlar om idrott, utbildning eller inre utveckling.

Det är en livsviktig fråga om personlig utveckling. Framförallt eftersom motsatsen inte har något gott med sig.

Ovilja, slöhet, mållöshet, apati - ohälsa. Det är vad avsaknaden av tävling ger.

Så låt oss tävla mest hela tiden. För vi är alla vinnare. Det handlar bara om att ställa upp i rätt sorts tävling. Ibland finns där andra deltagare och ibland är det bara jag mot mig själv.

Ät & lev Paleo av Jonas Bergqvist

Vi människor är en produkt av evolutionen och därmed är vi byggda på ett speciellt sätt och fungerar mer eller mindre bra beroende på hur pass väl vi lever utefter de förutsättningar vi har.

Den här boken är en heltäckande guide för allt som har med Paleo att göra. Vad är Paleo? Hur bör vi äta och leva? Mat, inflammationer, kosttillskott, sjukdomar, tarmen, allergier, mental hälsa, stress och mycket mer berörs och jag tycker att Bergqvist gör det riktigt, riktigt bra. Boken är lättläst och har tveklöst ett övergripande hälsoperspektiv. Jag har vid det här laget läst ganska många böcker om hälsa och även lyssnat en hel del om ämnet och den här boken tycker jag fungerar som en utmärkt sammanfattning över den här nyare formen av hälsotänk.

Ett tänk där det inte är av intresse att enbart släcka bränder. Utan där fokus istället ligger i att i grund och botten ta reda på orsaken till varför det brinner. Att göra goda och naturliga val för att må bra på riktigt.

Ät & lev Paleo rekommenderar jag verkligen.