Ät inälvor!

Kycklinghjärtan stekt med lök, vitlök och någon stark paprika.

Ur ett närings- och hälsoperspektiv råder det ingen tvekan om att vi måste äta djur. Egentligen inte heller ur ett miljöperspektiv men det har jag redan skrivit om:

Kött och/eller miljö!?

Men det duger inte att bara äta musklerna. Nej. Hela djuret ska ätas och då framförallt inälvorna som är rena dynamiten. Inälvor är en del av djuren vi alltid har ätit men som vi generellt i princip har slutat med vilket är otroligt synd med tanke på att det inte finns något bättre ur ett näringsperspektiv. Det är relativt billigt dessutom...

Problemet med att äta inälvor brukar vara tre.

1. Tanken på att det är just inälvor.

2. Smaken - som kan vara väldigt stark och annorlunda.

3. Konsistensen - som ofta skiljer sig åt jämfört med musklerna på djuren.

Är man motiverad (och vuxen) att äta inälvor ser man förbi dessa tre, tvingar i sig och lär sig så småningom att äta och kanske till och med lär sig att tycka om det.

Där hade jag kunnat sätta punkt men gör givetvis inte det utan tänker att jag redogör lite kort för de olika inälvor jag äter mest av samt hur man kan göra för att få i sig dem utan allt för stora problem.

Recept: Jag ser ingen anledning till att krångla till det med grytor av olika slag. För min del blir det både enkelt och gott (numera) att fräsa inälvorna i lök och vitlök, salt och peppar. Kanske lite chiliflakes utöver detta och en härlig klick smör som tillbehör. Ibland river jag i lite ingefära eller andra kryddor och det går utmärkt att ha med broccoli eller någon annan grönsak i pannan. Jag har för övrigt ofta surkål eller kimchi som tillbehör. Riven parmesan på!

Lever

Förmodligen det nyttigaste men kanske även det svåraste att få i sig eftersom det har en så distinkt smak. Jag känner ingen skillnad på nöt- eller grislever (vilket andra i min närhet gör) men fårlever däremot är annorlunda. Smakar hör och häpna mer får... För att vänja sig vid att äta lever är mitt tips att börja med att göra egen leverpastej:

Min leverpastej

Efter hand kan man öka mängden lever i förhållande till köttfärs i pastejen men grunden är ändå att parallellt fortsätta att steka levern och äta den som den är.

Nöt- grishjärta

Mycket snällare i smaken jämfört med lever och riktigt gott. Kan vara vettigt att inleda med hjärta om du vill börja äta inälvor. Liknar kött i konsistensen och är en favorit.

Njure

Njure är liksom lever jobbigare att äta rent smakmässigt. Kanske till och med värre eftersom det går att ana en viss urindoft. Lite gummiaktig i konsistensen. Mitt tips är att krydda kraftigare med sådant som ger mycket smak exempelvis riven ingefära eller att ha tillbehör som smakar mycket såsom majonäs med chipotle eller kimchi.

Njure.

Kycklinghjärtan

Även dessa är en favorit. Smaken är snäll och det blir riktigt gott med tillbehören jag nämnt ovan. Väldigt gummiaktig i konsistensen vilket jag har förstått kan vara ett problem.

Kycklingmage

Även kycklingmage är snäll i smaken men har egenheten att den är väldigt knastrig att äta. Det blir som att äta en lättare form av brosk.

Jag är långt ifrån färdig med mitt "hela-djuret-ätande". Det finns mängder kvar att utforska såsom hjärna och ögon. I det här avseendet är jag väldigt intresserad och nyfiken och det känns bra att jag har lyckats bli av med den barnsliga mentala äckelheten jag hade en gång i tiden som mest bara är i vägen. 

Slutligen måste jag nämna att vår hund är tydligt matintresserad. Han är gärna med när det lagas mat. Sitter, ligger eller strövar omkring runt mina ben i hopp om att det ska ramla ner något att slicka i sig. Men det finns en tydlig skillnad i hans agerande när det vankas inälvor.  När jag skär, förbereder och tillagar dem är det som om det gör ont i honom. Han ställer sig på bakbenen och sträcker sig lång och bara vill upp upp. Tydligt att det i hans värld luktar himmelskt gott och givetvis får han slicka skärbrädan när jag är klar.

Den behöver i n t e diskas efteråt....